30/09/2022
Tack ska ni ha❤️
I eftermiddag låser vi dörren till Flickorna för sista gången.
Att öppna café nån månad innan pandemin bröt ut var en uppförsbacke som vi nog egentligen aldrig hämtade oss ifrån och nu dukar vi under i elräkningar och råvarupriser. Det är som det är och till sist måste nån dra i nödbromsen och säga att det bara inte går.
Ett stort tack till alla som jobbat, ingen nämnd och ingen glömd.
Ett ännu större tack till alla våra gäster utan er hade det aldrig ens gått så här länge, det blev trots allt nästan 3 år.
Mitt största tack går till min familj som stått ut under de här åren.
Välkomna idag och fika upp det som finns, lite mat finns kvar och några bitar smörgåstårta.
Givetvis så är jag fruktansvärt ledsen och det kommer nog ta ett tag innan jag är människa igen.
Jag kan bara konstatera att inte ens en dåres envishet och att jobba jämt räckte. Men snart kommer jag att minnas allt som varit så himla roligt och tänk vad jag har lärt mig.
Kvar blir världens bästa Alva som behöver jobb och bästa Marianne som behöver en arbetsplatsträning.
Vet du något eller hör något så hör av er till dom.
Vad jag själv ska göra? Ingen aning! Inte öppna café i alla fall.
Stort tack för allt.
