26/05/2026
Jag såg en debattsartikel i GP som fick mig att reagera.
Jag som företagare sedan 2015 har mycket att säga om saken.
1. Vi lär oss ett nytt språk, vi startar ett företag, vi känner inte till allt (ingen vet allt om något, inte ens svenskfödda). Man lär sig med tiden, men sättet att lära sig är drastiskt. Som invandrare med företag är det nolltolerans hos Skatteverket. Vi startade och gick på event. Min man skulle hämta en personaliggare innan vi lämnade Göteborg, men glömde. Vi fick besök av Skatteverket i Halmstad och vi hade inte personaliggar och hade en vän från Mali som hjälpte oss. De var fientliga och väldigt hårda mot oss. Första straffavgift 22 000 kr. Som ett nystartat företag hade det varit bra med en varning och att berätta hur viktigt det var. Den tiden behövde inte företagare och familjer skriva in sig, men eftersom vi hade en vän med oss kostade det oss 22 000 kr. Vi var tvungna att låna pengar för att betala det. Jag kan inte säga att det var sista gången sånt här har hänt, för det har hänt senare på Göteborgskalaset då en extrapersonal glömde skriva in sig. För att lösa problemet delegerar vi någon att ha koll på liggaren.
2. Som nystartat företag är det svårt att få ihop ekonomin och när man vill låna pengar är det få banker som vill låna ut. Har man invandarbakgrund är det svårare. De bankerna som accepterar för att hjälpa till har höga räntor.
3. Jag skulle på semester och handlade all mat till restaurangen. Jag lämnade lite kontanter till barnen ifall de behöver köpa lite sallad eller så när Niklas är borta på sitt jobb. Jag bad dem att lägga pengar i byrån bredvid kassan, men Niklas lade i kassalådan eftersom han skulle flytta senare. Fråga inte mig varför han gjorde det. Det var mindre än 200 kr. Han glömde naturligtvis och dagen efter fick de besök av Skatteverket. Sonen berättade att vi bara tar kort och han visste inte varför kontanterna är i kassan. Han ringde Niklas, men hans förklaring räckte inte till. Vi betalade det högsta man kunde. Det var svåra tider.
3. Jag har dålig hälsa kroniskt, men 2024 blev jag värre och hade värsta huvudvärken 24/7. Tog starka smärtstillande flera gånger om dagen. Jag kände att jag hade något i mitt huvud som tryckte till, som något som ville tränga sig in i min hjärna på min vänster sida. Jag förklarade för min läkare och fick remiss till röntgen och sen till neurologen. Jag hade 3 meningioma, 1 större och 2 små i hinnan. Det var den stora som gjorde ont eftersom den inte kan tränga sig in i skallen; då blir hjärnan den naturliga vägen. Jag blev först sjukskriven till 50%, men blev sämre. Då blev jag sjukskriven till 75%. Jag behövde 100% sjukskrivning, men om jag hade blivit sjukskriven 100% hade jag gått konkurs. Vi hade gått igenom en del, från coronastider, bröstcancer, magvärk till tumör i huvudet. Som vi har haft problem med personalliggaren har vi bestämt att någon av oss ska ha hand om det. Jag är den som mest glömmer att skriva in mig, för jag har fokus på maten. Niklas, Angelina eller någon som jobbar med oss brukar skriva in och ut mig. Jag jobbade 25% och vissa månader mindre. Därför brukade folk komma och hälsa på mig vid trucken, men jag var borta. Förra året när vi fick besök av Skatteverket fick vi betala 12 000 kr i straff för att jag hade tejpat personalliggare. De sa att man skulle hämta en ny bok. De rapporterade att jag jobbade mer än 25% till Försäkringskassan. Jag fick avslut på min sjukpenning brutalt och fick beslut från Försäkringskassan om att jag ska betala tillbaka sjukpenningen jag fick, trots mina och Niklas förklaringar. Nu har fallet gått vidare till förvaltningsrätten, för jag vill ha rättvisa. Det känns jobbigt, och när jag blev opererad för den stora tumören och dagen efter att jag gick hem från sjukhuset kontaktade Försäkringskassan mig för att skicka alla mina tider från personalliggaren. När vi kommer till jobbet skriver vi in oss för dagen, men när jag är färdig med maten går jag till hotellet eller hem att lägga mig. När den behöver hjälp kommer jag tillbaka. Som ägare betalar vi inte oss själva enligt de tiderna vi skriver in oss. De brukade skriva ut mig samtidigt när de lämnade, även om jag inte var där. Vi har förklarat detta, men Försäkringskassan valde att inte tro oss. Jag fick veta av handläggaren att min sjukdom inte var så allvarlig för att hindra mig från att jobba längre pass. De kanske är vana vid att folk ljuger för dem. Jag har inte gjort det och hoppas att få någon att lyssna på mig.
Ursäkta för lång text, men jag ville skriva det för att lätta hjärtat.
OBS! Jag mår bättre nu efter operationen och har börjat jobba över 120%.
Försäkringskassan
Skatteverket
