18/05/2016
Naturfolken har i årtusenden använt sig av honungens läkande kraft. Egypterna använde den för sårläkning för 4 000 år sedan och den ingick i energidryck vid de förhistoriska olympiska spelen. Efter andra världskriget kom antibiotikan och intresset för honung dalade. Men i dag ökar åter honungens medicinska användning på grund av det tilltagande problemet med antibiotikaresistens.
Länge har det varit sparsamt med forskning som bekräftat honungens läkande effekter och forskarna har inte heller förstått hur den utövar sin effekt. Nu har en svensk forskargrupp kommit den söta välgörarens hemligheter på spåren.
– Det finns en stark tro på honungens läkande kraft världen över och i alla kulturer. Men man har inte vetat vad den berott på. Under senare år har man hittat bakteriedödande ämnen i honungen, men de räcker inte för att förklara hälsoeffekterna. Nyckeln har istället visat sig vara mjölksyrabakterier, säger Tobias Olofsson, doktor i livsmedelsteknik vid Lunds universitet.
I biets honungsmage, där blomnektarn förvaras, lever världens största flora av olika mjölksyrabakterier. Härifrån tillsätts de till nektarn under dess förvandling till honung.
– Vi upptäckte att mjölksyrabakterierna varierar i antal beroende på att nektarns näringsinnehåll varierar mellan olika blomsorter. Det är förklaringen till varför vissa honungssorter är mer verksamma än andra, vid till exempel sårläkning och halsont.