Historiskt har våra förslag blivit till verklighet under såväl socialdemokratiska regeringar som under borgerliga regeringar. Den Nya Välfärden – som först var ett ”projekt”, sedan blev en förening och numera är en stiftelse – startades år 1988 av samhällsforskaren Patrik Engellau och tidigare statssekreteraren, generaldirektören i Riksrevisionsverket med mera G Rune Berggren. Tidsandan ansåg då,
och anser fortfarande, att medborgarna borde ha mer att säga till om, inte bara över politiken, utan också över sin egen vardag. Men hur kan en sådan föreställning förenas med den lika starka önskan om att ha kvar en solidariskt finansierad välfärd? Kort sagt, hur kan en ny välfärd konstrueras? Engellau och Berggren startade sitt arbete genom att kopiera den metod som staten använder när den ska tänka ut något: regeringen tillsätter en utredning och befolkar utredningen med en grupp kunniga personer och en sekreterare som gör skrivarbetet. På det viset åstadkoms skrifter i serien Statens Offentliga Utredningar (SOU). I det har fallet blev det i stället Medborgarnas Offentliga Utredningar (MOU). Den första skriften i serien hette En Ny Grundlag (MOU 1988:1). Det var faktiskt en helt ny regeringsform, färdigskriven och klar av ett antal framstående jurister och statsvetare, till exempel Gustaf Petrén, Mats Svegfors, Carl-Johan Westholm, Ulf Brunfelter och Gunnar Hökmark. Sedan starten har det kommit ett tjugofemtal MOU som täcker de flesta betydelsefulla politikområden, till exempel skatter, bostadspolitik, äldreomsorg, invandringspolitik. Den Nya Välfärden har också gett ut ett 30-tal skrifter som handlat om företagande, arbetslöshet, sjukvård, kommunala bolag och integritetsfrågor. Den idé som kanske väckt störst uppmärksamhet är den av Den Nya Välfärden utvecklade ”kundvalsmodellen”, till exempel skolpengen, som innebär att medborgarna själva ska ha rätt att välja en av flera konkurrerande tjänsteleverantörer och ha med sig betalningen i form av en skattefinansierad ”peng”. Men arbetet har inte bara bestått i att skriva böcker. Ibland har organisationen själv förverkligat en del av de idéer som föreslagits i skrifterna. Till exempel inrättades en författningsdomstol, ”Grundlagsrätten”, för att visa hur en sådan skulle kunna fungera i Sverige. ”Konkurrenskommissionen” inrättades för att komma till rätta med offentlig konkurrenssnedvridning,
”Företagarombudsmannen” för att stödja företagare som råkar illa ut i byråkratins irrgångar och ”Integritetsombudsmannen” som kämpar för den personliga integritetens ställning i IT-samhället. Finansiering:
Den Nya Välfärden finansieras av runt 18 000 företagare som med sitt stöd hjälper oss att bland annat skapa ett bättre företagarklimat i Sverige. Genom att på lång sikt arbeta för en förändrad lagstiftning har Den Nya Välfärdens arbete bland annat bidragit till att skolpengen blev verklighet, att vissa offentliga monopol upphävts och att vi har fått ny konkurrenslagstiftning och en ny upphandlingslag.
