31/08/2026
Hej! Leo här och tänkte berätta lite vad som hänt dem 3 senaste åren på bageriet och varför det inte har kommit så många nya sorter inom matbröd och kaffebröd som det tidigare har gjort.
Allt började i januari 2024 då jag jobbade på som vanligt på natten, helt plötsligt blev jag yr och tappade balansen och kroppen svullnade upp och blåmärken över hela överkroppen. Under en lång tid kämpade jag med min hälsa utan att förstå vad som var fel. Var till sjukhuset många gånger men dem hittade ingenting.
Till slt kom beskedet ca 1 år & 7 månader efter första symtomen som förändrade allt – läkarna hittade en tumör i min bröstkorg.
Blev akut inlagd på sjukhuset och på började behandling.
Att gå igenom cellgiftsbehandling är något jag aldrig hade kunnat föreställa mig. Det har varit en tid fylld av rädsla, smärta, trötthet och ovisshet. Trots allt detta fortsatte jag att arbeta så mycket jag orkade. Mitt och Elinas företag är inte bara ett jobb – det är en stor del av vårt liv och något vi har byggt upp med hjärta, passion och hårt arbete. Att ge upp har aldrig varit ett alternativ.
Samtidigt har verkligheten varit obeveklig. När all energi går åt till att kämpa för sitt liv finns det inte mycket kraft kvar till att utveckla ett företag. Därför har verksamheten i princip stått stilla i snart tre år. Inte för att viljan har saknats, utan för att sjukdomen tog över allt.
Men jag hade aldrig klarat den här resan ensam. Min familj har varit mitt ankare när allt har känts som mörkast. Deras kärlek, stöd och styrka har burit mig genom de dagar då jag själv inte orkade.
Och framför allt – utan Elina hade jag inte varit här i dag. Hennes kärlek, omsorg och envisa tro på mig har gett mig styrkan att fortsätta kämpa när jag själv tvivlade. Hon har stått vid min sida genom varje behandling, varje motgång och varje liten seger. Det finns inga ord som kan beskriva hur tacksam jag är för allt hon har gjort för mig.
Trots allt jag har gått igenom har jag inte förlorat hoppet. Tvärtom har den här resan lärt mig att uppskatta livet på ett helt nytt sätt. Började åka slalom i vintras :) .
Jag ser nu fram emot att lämna den här tuffa perioden bakom mig trots att jag fortfarande är sjuk och ge företaget den tid, energi och det förtjänar. Jag vet att vägen tillbaka kommer att ta tid och troligen blir jag aldrig återställ efter dem skador tumören har gjort.
Nu nästan exakt ett år på dagen efter upptäckten besegrade vi Trolltungan i Norge en vandring på 11 timmar som ni kan se på bilden =)
Nu har ni fått veta vad som har hänt dem senaste åren på bageriet. Det har varit en stor press för mig att inte kunna skapa nya bakverk och när jag blev dålig hade jag en massa nya saker på gång men allt stannade av, jag hoppas snart kunna börja ta tag i allt igen.
Ni får jätte gärna skriva en kommentar till Elina och personalen för utan dem hade vi inte haft bageriet idag.